Hemsöborna Strindberg A 3,7
Tisdagen den syttende maj. Norges patologiskt flaggviftande nationaldag. Vad kunde vara lämpligare än att denna dag dricka norsk öl, knapra italienska charkuterier och diskutera en roman som utspelar sig i det svenskaste av det svenska: Skärgården.
Boken är förstås, som den flitige BBB-läsaren redan vet Ågust Strindbergs Hemsöborna som utkom 1887. Årtalet är intressant med tanke på hur modern denna bok är. Visserligen kan språket, i början, kännas en smula ålderdomligt men berättelsen och människorna är det inte. Tvärtom, de lever i högönsklig välmåga och gör goda saker, mindre bra saker, och super och knullar så det är inte svårt att förstå den upprördhet som boken orsakade när den kom ut. Det som alla var överens om var det att beskrivningarna och miljöerna var så levande och roliga att ta till sig. Även karaktärerna lockade, även om delar av klubben ansåg att de var tunna, medan andra verkligen upplevde dem som människor av kött och blod.
”Uppfriskande med en bok där människorna inte är uppdelade i goda och onda, utan är just människor som gör både bra och dåliga saker”, utbrast Jonas och det höll vi alla med om. Huvudpersonen Karlsson må vara lat, fåfäng och inbilsk men han är samtidigt driftig och nyskapande.
Boken är även alla svenska folklustspels fader och moder, otaliga Eva Rydberg- och Nils Poppeteatrar, filmer och revyer har hämtat sin inspiration från Hemsöborna, som i sin tur med stor sannolikhet förvaltar ett arv av folkunderhållning. Gammal är äldst, läs den om du inte har läst den och läs om den om du tvingades att läsa den i grund- eller gymnasieskolan. Den är värd ett bättre öde än att sättas i händerna på elever som inte har en aning om vad dessa människor gör. BBB-betyget blev maffiga 3,7, ojämförligt högst hittills.
Till nästa gång, den 23/8 hemma hos Johan är det fortsatt djupdykning i klassikerna: Tomas Manns Buddenbrooks.
Men då detta även är en bärs-klubb så måste vi lägga några ord om kvällen drycker. Dagen till ära var Norge ett naturligt val, men norska öl som är tillgängliga i Sverige är inte så många. Ringnes kändes för trist så via beställningssortimentet dök det upp några varianter från Nøgne Ø, ett litet norskt bryggeri. Bäst denna kväll var deras Indian Pale Ale, men även Wit (ett veteöl) var bra medan deras Bitter smakade Pripps Blå med malört i. Prisvärt kan man dock inte med bästa vilja kalla någon av dessa öl. Bryggt i Norge och sedan beskattat i Sverige...
Att det blev italienska charkuterier beror på de träffar som kom upp när värden googlade på ”Norska delikatesser” Pröva själv och se om du blir sugen.
