Självpornografi Akt 1 Kraft Åsa Maria 1,0

En afton i maj, våren kom till sist. I alla fall på ett kort gästspel och männen hade begivit sig upp på berget för att likt sagans eremiter söka visheten, kunskapen och upplysningen om den sanna stigen över genuskomplexitetens förrädiska sankmarker. Eftersom simultankapacitet enligt modern mytologi ska vara en av de saker som skiljer kvinnor från män var det en mångfald av aktiviteter som skulle ske denna kväll. Två böcker att diskutera, och en spännande mångfald av såväl hembryggt som bolagshandlat öl att njuta och analysera.

Självpornografi akt 1 är onekligen en titel som väcker intresse och nyfikenhet, men det visade sig snabbt vara av extremt övergånde art. Några citat från diskussionen sammanfattar upplevelsen: " Man brukar säga att om man tar en oändlig mängd apor med en oändlig mängd skrivmaskiner så kommer en av aporna förr eller senare att skriva Shakespears samlade verk, i detta fall handlar det mer om tio apor och tio minuter", "Syftet med att skriva en text om en kärlekshistoria mellan två hen (vilket är en intressant vinkel) drunknar helt i den bedrövliga texten. Att stoppa in hen i detta gör bara att det blir pretentiöst junk istället för bara junk" , "jag läste boken två gånger bara för att vara säker på att det inte var jag som var korkad, men det är jag inte, jag är lurad", "endast ett offer för kulturmaffian kan gilla denna uppradning av ord, späckade med krystade neologismer", "eftersom vi inte har något lägre betyg än ett, måste jag sätta det, men det är djupt orättvist mot Ben Elton som jag tidigare gett det betyget. Ett nytt lågvattenmärke", " jag kom till sidan tolv, sedan slängde jag den i väggen".

Sammanfattningsvis kan man säga att ingen var nöjd, alla var besvikna med hur det intressanta syftet att att diskutera ordet hen och genusfrågor blir bortslarvat och till ingen nytta blir offrat på kulturprettoaltaret. Eller så har vi inte förstått någonting överhuvudtaget, vilket alltid är en rimlig möjlighet. Betyget är i allafall en hensynslöst solid BBB-etta.

Efter denna fotknölssågning gick männen över till att diskutera bok nummer två denna kväll. Närliggande i tema men med ett annat syfte. Barbro Dahlbom-Halls bok Att lära män leva - i ledarskapets dilemma. BBB-männen som har en reltivt gedigen samlad erfarenhet av att arbeta, byta blöjor, vara föräldralediga, vabba och vobba hade svårt att känna igen sig i boken. Det kändes mer som om den var riktad till Barbros generationskamrater, män födda på 30- och 40-talet, d v s våra fäder. Män som inte alltid varit särskilt aktiva i sin familjs liv.
Dessutom ligger en tung Freudiansk filt över hela boken, allt kan förklaras i termer av ouppklarade frustrationer i den tidiga barndomens relation med framför allt den allsmäktiga modern. Det vi kom fram till var att myclet har blivit bättre och att man idag mer kan prata om hur människor är och beter sig, snarare än hur män respektive kvinnor är och beter sig.  Men att väldigt mycket finns kvar att göra för att förbättra möjligheterna för att kvinnor ska kunna ta det utrymme de har rätt till.  Det som inger hopp är ändå att det skett så pass mycket sedan vi själva var små, att våra egna döttrar förhoppningsvis kommer att kunna ta ett stort antal steg framåt.  Vilket då även gäller våra söner som då kommer kunna leva ett friare liv som människor.

Eftersom temat denna kväll genomsyrade allt var det ett enkelt val, enligt smaklökarnas enväldiga domslut att utse kvällens öl: Svärmors IPA, bryggt av Erik och hans 70-åriga svärmor. Sann ölglädje i limiterad upplaga!
Nästa BBB är hemma hos Jonas den 22/8 klockan 19.30 och till dess ska vi ha läst en bok som känns som en sommarklassiker av titeln att döma: Där nässlorna blomma, av Harry Martinson.

RSS 2.0