Höstkvällar ljumma, frasande löv på vägen upp på berget där kvällens värld hade dukat upp öl och tilltugg för den manfallna mansskaran. Var det möjligen kvällens bok som lett till den stora frånvaron, eller livets påträngande nödvändighet parat med slumpen som lett till att endast fyra män bänkade sig framför brasan med sval öl i nävarna? Vi får hoppas på det senare och önskar alla frånvarande bröder välkomna oavsett bokläsning eller inte. Det finns så mycket annat att samtala om. Aktuella händelser råder det inte brist på och denna gång dryftade de samlade männen vårdekonomi (som inom parentes inte ens kunde tänkts ut av Douglas Adams, han som skapade de superkomplicerade matematiska modellerna osannolikhetskalkylen och bistromatiken), Saudiarabiens troliga mord på en egen medborgare inne på sitt konsulat i Turkiet eller den fortsatta frånvaron av en svensk regering.
Boken för kvällen var en utmaning, Rome on the Euphrates av Freya Stark. Dame Stark var en brittisk upptäcktsresande som levde mellan 1893 och 1993. Hon brann för att utforska mellanöstern och hjälpte britterna med kartor över de länder som idag är Syrien, Irak, delar av Afghanistan, Libanon, delar av Iran samt en rad andra områden. Hon lärde sig arabiska i unga år och reste sedan runt i mellanöstern som en blandning av Indiana Jones och Sven Hedin. Dessutom var hon en strålande skribent. Inte helt olik Ester Blenda Nordström som gjorde liknande saker under samma tid. Även hon en utmärkt skribent vars liv finns beskrivet i den mycket bra boken "Ett jävla solsken" av Fatima Bremmer. Läs den!
Rome on the Euphrates är en ganska sen bok av Stark och inte alls lika lättillgänglig som hennes tidigare böcker, exempelvis Valley of the Assassins. Hon skriver själv i början av boken att hon räknar med att läsaren har vissa grundläggande kunskaper om romarriket. Vad hon menar med grundläggande kunskaper är till exempel att hon inte anser att några latinska citat behöver översättning. Flera av männen har smickrat sig med att kunna en del om romarriket bara för att med denna bock ödmjukt få krypa till google, i syfte att löpande söka fram fakta om det som står i boken. Boken fokuserar som titeln säger på romarrikets östra gräns under 800 år, den som gick utmed floden eufrat. Tidsspannen blir enorma när man tänker efter hur länge dessa gamla imperier kunde bestå. Visserligen i olika form och i varierande grad av självstyre. Men ändå.
Alla närvarande män var överens om att hon som person var mer intressant än boken och i slutändan var det bara tre som hade läst så pass mycket i den att de ansåg sig kunna ge ett betyg. Betygen höjde sig i takt med hur lång man kommit i boken och landade på en jämn tre i slutändan. En sak att ta med sig är hur fåfängt det är att med krig kunna tillskansa sig välstånd och makt jämfört med handel och diplomati. I alla fall om man vill att det ska räcka mer än några år. Och att makthavare även för ett par tusen år sedan tyckte det var mycket roligare att bygga nytt med insamlade skatter än att lägga dessa på underhåll av det som företrädaren hade byggt. I grunden är nog människor sig ganska lika genom årtusendena.
Kvällens öl blev värdens egenbryggda valnötsöl som livade upp smaklökarna med en frisk och välhumlad upplevelse. Ett hedersomnämnande gick även till Omnipollos Leon, den med en fotograferad Wettexduk som etikett. Nästa gång blir hemma hos Kjell den 11/12, och tills dess är det en modern klassiker som ska upp till bedömning trettio år efter att den tog världen med storm: Gabriel Garcia Marquez Hundra år av ensamhet. Väl mött!
