booksnbrew

Två dagar till Lucia, elva dagar före jul. Vad kan vara bättre för den inre friden än en träff med BBB? Ett sedvanligt brett urval av mältade drycker hade värden fått fram, med en nyans av den stundande julesäsongen. Skotskt öl med svenska pepparkakor, en smakrik dryck som borde svalka svallande brexitdiskussioner. Medan korvar och ostar sänktes ner i sugna strupar ackompanjerade av öl i skilda färg- och smakskalor avhandlade männen Svenska akademin, bristen på regering, anala Prussiluskors obligatoriska e-hälsolyft, skillnaden mellan malariabekämpning med kinin och kinesisk malört, varför livstidsanställningar tenderar att omvandla begåvade människor till sjöpungar och att det just nu är varmt rekommenderat att se "Ett jävla paradis" på SVT Play.

Helt kort kan man sammanfatta boken med att en man, som alla tycker är galen, grundar en by, en annan man säger att det sista barnet i grundarens släkt ska bli uppäten av myror. Efter typ hundra år blir ett barn ivägsläpat av myror. Slut.  Samtliga män var ense om att boken börjar mycket bra, det är vacker, färgstarkt och myllrande. Sedan gick meningarna isär, en del tyckte att det bara blev mer av samma, dessutom svårt att hålla koll eftersom alla heter samma saker. Medan andra sögs in i den världen och inte störde sig alls på detta eftersom just de sakerna inte var viktigt. En bra bok ur diskussionssynvinkel och som fick alla betyg som går att sätta, från etta till fyra. Sammanvägt hamnade Hundra år av ensamhet på 2,1 i betyg. Men som sagt spännvidden var stor.